Burås Innebandy

Den här gången är det jag Carin "Cakan" Ernby som har fått äran att få ned helgens matchtankar på papper. Det är inte helt lätt att vara objektiv en sådan här match där vi släpper en hel del bakåt men jag ska försöka. Mina reflektioner kommer beskrivas från min position på plan: längst bak. I lördagens match stod serieledarna Floda IBK för motståndet. Ett lag som vi på förhand visste var tuffa att möta. Floda är en välmående förening som alltid visar upp en fin attityd. De har succesivt klättrat de senaste säsongerna och verkar ha en harmonisk trupp med många välbekanta ansikten. Flera spelar från min tid i Lerum återses nu i Floda. Floda är passningsskickliga, snabba, starka, väldigt många och har flera hårt skjutande spelare. Men vi är Burås och vi älskar att slå från underläge.

Taggade till tusen äntrade vi en efter en Svingeln. Dock var dörren låst så där i trappen samlades båda lagen. Typiskt! Antiklimax! Låset är kopplat till bokningen och kommunen hade endast bokat hallen 30 minuter innan start för oss. Hur tänker dem? Lite pinsamt tyckte vi alla men Floda fattade läget och visade inga sura miner. Istället utbyttes en hel del innebandysnack under tiden. Kloka Sandra ringde jouren och snart var dörren öppen. 

Åter till matchen. Matchen började ungefär totalt tvärtemot hur vi hade planerat att börja matchen. Floda rullar ut oss och redan efter 2.20 minuter styr Sofie Ryynänen in bollen precis framför mig. Bollen touchar mina händer men jag kan inte styra den tillräckligt. Dryga minuten efter avlossar Elin Lundblad en dragare från centrala slottet. Jag ser detta men gröten av folk framför mig gör att jag inte ser var den kommer. Den går in rätt under armhålan, retligt. Det här var inte en bra start. Framförallt får Floda alldeles för stor frihet i vår försvarszon. Inte nog med att de rullar bollen som på ett snöre framför mig, de gör även detta bakom mig och flera gånger fick ljumskarna tänjas till max för att mota bollen när de försökte köksvägen. Ärligt talat så kommer jag härifrån inte ihåg i vilken ordning de gjorde målen men efter första perioden stod det hela 5-1 till Floda. Jag var inte den nöjdaste spelaren då och dessutom helt slut efter den massiva pressen vi fick utstå. Men nu jäklar skulle vi styra upp detta. Efter ett bra snack i pausen så gick vi alla ut med en stark taktik för att få bort deras rullande kors och tvärs i vår zoon. 

I andra perioden tar det endast två minuter innan Didrik smaskar dit den. Yes! Vi är på gång. Det känns att vi vågar mer och hittar en hel del läckra kombinationer. Dock är det Floda som återigen får sätta dit den. Återigen försöker de köksvägen och jag hann ned genom att slänga mig med händer och huvud först. Dock studsar returen ut mitt framför mål och de får stänka upp den över mig som fortfarande ligger och simmar. Vi ruskar snabbt av oss detta och spelet böljar fram och tillbaka med farliga lägen från båda lagen. Efter 16 minuter får Floda ett 2- mot 1 läge. De får igenom passningen och direktskjuter in bollen via mitt flygandes ben. Tusan då! Perioden slutar 2-1 till Floda och det är ju sjukt mycket bättre än 5-1. Vi är på gång. Taktiken slipas ytterligare och vi äntrar planen inför tredje galet taggade. 

Perioden börjar på bästa sätt redan efter 20 sekunder med ett vackert snabbt anfall där Göze väljer att inte skjuta utan rullar vidare till West som sätter den i öppen kasse. Innebandygodis! Exakt minuten efter får vi ett frislag i offensivt hörn. Dags för en variant och den går hem. Tornet spelar fram Didrik som smäller in den bakom en bortlurad målvakt. Burås fullkomligt exploderar av glädje, nu jäklar är vi på G! Nu skiljer det endast två mål och vi är på Flodhästjakt. Dock är det Floda som gör nästa mål och med dryga minuten kvar drabbas vi av en utvisning då Jossan drar på sig en tvåa efter på snyggaste basebollmané tryckt iväg bollen. Floda avslutar matchen på samma sätt som de började: rulla ut oss för att sedan stänka in den från någon av alla deras vassa skyttar. 

Vi var ändå inte totalt nedslagna efter förlusten. Vi lyfter oss ju längre matchen går och stundvis visar vi upp riktigt fint innebandyspel. Vi gör dessutom hela fem mål på serieledarna. Vi tar lärdom av att vi måste vara mer med från början och slipa lite detaljer i försvaret, det visade vi redan i andra och tredje perioden. Didrik blev utsedd till dagens Buråsstjärna då hon gick i bräschen för vår uppryckning och piskade även in ett par snygga baljor. Vi gratulerar Floda till tre poäng. De visade återigen upp hur skickliga de är och jag tror att det är dem som får lyfta bucklan i mars. 

På lördag möter vi Partille som vi bara förlorade mot med 2-1 ifjol. 

Over and Out / Cakan